Mycke nu...

Oj oj oj... från noll till hundra kan man säga i vårt liv nu...

Från en lååångsam sommar där vi tog en dag i taget till maxxxat schema.

Nu jobbar vi båda, heltid och oregelbundet, vilket innebär många ensamma

helger och kvällar med barnen när den andre jobbar.

Man börjar oroa sig och ojja sig om saker som man liksom bara kunde skjuta upp innan.

Vad ska vi äta till middag? Just det, måste fixa den själv m ungarna hängandes i benen...

Nya vinterkläder?! Måste fixa, de har ju växt flera centimeter sen sist,

eller kanske kan lillsnutten ärva storebrors.... Hmm... när har second hand öppet?

Eller ska jag köpa overall på Kapp-Ahl för 700:- eller hinner jag till Ge-kås ngn dag??

Måste fixa barnvakt när vi går om varann på fredag kväll...

Nån som vill sitta hos barnen 22-23.30... från det att maken åker tills jag kommer hem?

Precent till syrrans 13-åring! Stora killen! Vart tar tiden vägen??

Ringa om ny tandläkartid, var god ring snarast om denna tid inte passar..

Måla måla nya rummen till pojkarna, så vi äntligen kan få lite privacy i vårt sovrum.

Vaxa benen, gå på yoga, prommenad  med väninnan, storhandla, lappen till dagis...

Gahhh, jag hinner inte...

Sköönt iaf att vi bestämde oss för att leja bort hela markanläggningsarbetet...
Tänk att ha det hängande över sig! Då hade vi nog gått in i väggen helt!
Underbart att komma hem från jobbet och se allt de hunnit då de varit där och jobbat =)
Uppfarten där bilen ska stå är klar, likaså sittplatsen på framsidan och staketet nästan
färdigt. Alla växter är beställda och kommer i slutet på veckan, spännande!!

 Så här har det sett ut ett tag, men nu börjar det ordna upp sig...

Så vi vet vart bilen ska stå =)

Fick ett jättefint fågelbad av min syster häromdan, gissa om jag längtar 

efter att få piffa i alla mysiga små vrår på nya framsidan!!!

Ja, bloggandet får stryka lite på foten nu i dessa tider...

Men tack alla ni som ändå kikar in och läser lite.

Mår ni bra? Jag mår fint, men får verkligen sätta mig ner och bara andas

djupa andetag mellan varven, då känns allt lite bättre...

Kram