Jag var ju hos kiropraktorn häromdan
Jag höjer verkligen honom till skyarna varje gång jag varit där!
Tänk om sjukvården inom landstinget varit lika kunniga och proffsiga...
Han klämde på mitt knä också, som fortfarande är lite ömt efter segway kraschen.
Jag förklarade hur det kändes och vart det gjorde ont.
"Du behöver inte säga ngt mer, jag vet redan vad det är" sa han efter 2 minuter.
Så nu vet jag att det är det inre ledbandet jag töjt ut
och att det tar 3-6 månader innan jag känner mig helt återställd igen.
Han visade mig lite övningar jag kunde göra, så enkelt, så lätt...
Han har verkligen mitt fulla förtroende.
Det var ju även denne man som ringde Varbergs Sjukhus tre gånger
och bad dem kalla mig, för han hade fått veta att jag hade en diagnos: MS,
men min läkare hade inte bemödat sig att skicka en kallelse.
Jag hade "kommit bort" i hanteringen, som det hette.
Han gav mig en länk, till en amerikansk läkar-sajt, där de diskuterar
mycket kring min sjukdom, spännande, jag ska kolla på den när jag får lite tid över.
Idag har det varit höst
Vi plockade ekollon och tog på oss tjocka tröjor under jackorna.
Mössan på när vi var på lekplatsen.
Nu är stor-gossens rum klart!
Mysigt att få ha sitt egna krypin
<3
Lite kalt ännu, men jag har gjort så gott jag kunnat =)
Vart tar tiden vägen? Det här dagtidsarbetet som jag är inne i nu....
Kommer jag någonsin vänja mig??
Så stressigt, så inrutat, så lite egentid, så INTE jag...
Vi hade ett par fina dagar på Hven också, ska visa er någon dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar