Eller så kan man säga enveten och orädd...
I söndags eftermiddag trillade han ner från ett träd,
"jag kan själv" och "kolla här mamma" hördes innan DET fallet.
Usch, så himla glad man är ändå att det "bara" var en bruten arm.
Kunde ju gått hur illa som helst, vågar inte ens tänka på det...
Han är en våghals våran stor-kille, hoppas han lär sig av detta!
Dethär är ju ändå det viktigaste jag har, familjen!!
Vi får va rädda om varann <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar