Six years old...

Vi börjar få stora barn, 6 år...

Han tappar tänder på löpande band för att de nya pockar på

bakom... Hela munnen full av tänder...

Han växer så det knakar och förra årets ytterkläder är för små

fastän vi köpte dem en storlek för stor, så han hade ngt att växa i...

Han ville ha kladdkaka med godis på, som varje år...

Grattis älskade goding!

Att emellan varven spenderat en dag på sjukhuset...

Jag skrev för ett tag sen på instagram om ett återbesök hos läkaren i Kungsbacka...

Det var efter att jag testat på de nya medicinerna jag beslutat mig för att byta till.

Sprutor och injektorer, tabletter att tona ner biverkningar med,

kylgelepåsar att lägga på svullnaden där man sticker sig, nålavknippsare.

Detta var min vardag...

I samråd med min doktor Fredrik, bestämde vi tillslut att jag ska börja med ny medicinering.

Man hade sett förändringar på min senaste magnetröntgen som visar att

sjukdomen är aktiv och att det då är bättre att "mota Olle i grind"

som han uttryckte sig. Att vi skulle ta till det tunga artilleriet,

den andra linjens medicinering.

Detta är tredje gången nu på lite drygt ett år som jag byter mediciner.

Men nu skulle det bli tabletter, SÅ smidigt!
En liten varje dag, inget mera montering av sprutor,
meckel med att de måste vara i kylen,
eller intyg då man reser så de inte tror att det är droger jag släpar runt på.

Detta innebar en maaaassa tester och provtagningar

och det var nog första gången efter chockbeskedet 2011,
då jag fick själva diagnosen, som jag var ganska skärrad...

Shit, jag har verkligen en kronisk sjukdom som jag aldrig kommer bli av med...

Kanske kommer jag få spendera perioder av mitt liv på sjukhus och behöva rehab,

bli sittande i rullstol på äldre dar (förhoppningsvis inte för tidigt iallafall...).

Gå på provtagningar till leda och byta mediciner därför att vissa inte passar just mig och min kropp.

Här spenderade jag ungefär åtta timmar med en väst av EKG grejer på mig.

Jag tänker efter denna dagen att 

"gode gud, gör så att jag slipper tillbringa en längre tid på detta ställe..."

Jag längtade hem varje minut och hade en stor klump i halsen.

Och jag fick träffa min förre läkare, HAN, idioten som var så förbannat nonchalant mot mig.

Han som "tappade bort" mina provsvar då i januari 2011, 

och som min kiropraktor tre månader senare i april fick syn på,

och fick veta före mig att jag hade en diagnos,  

när han av ren nyfikenhet bara ville kolla vad som skrivits om mig i min journal.

Usch, jobbigt att allt det där kom över mig igen.

Som en iskall dusch

Jag fick ivartfall väldigt god mat, grekiska färsbiffar med rostad potatis och tzatziki.

Inget ont om sjukhusmaten tycker jag, den var smaskens.

och hade mysiga magasin och en god bok med mig 

och passade på att planera nästa dagis-schema-period.

Hmmm, ja mycket som snurrar i mitt huvud emellanåt.

Kram!

Att ha varit på treårs kalas och hittat vårtecken

I helgen som gick var vi på treårs kalas.

En liten sockersöt tjej som blivit tre år!

Vi hade med oss presenter som passade en liten prinsessa =)

Sedan hann vi med en tur ut på landet också, innan helgen var över.

Snart, snart kommer hela vägen till mitt barndomshem vara kantad

av vackra, ståtliga, gula påskliljor

Krokusarna var aldeles till sig i solen, vi hade en underbar söndag!

Här hemma har vi börjat påsk-pynta lite

och jag har hittat ett nytt projekt...

Helt ljuvligt och charmigt eller hur?!

Jag behöver liksom aldrig gå på loppis, utan kikar bara in

i den gamla ladugården hos mamma och pappa.

Jag tror min morfar behövde bordet lite högre en dag

 och spikade på små ved-klabbar så att han fick önskad höjd.

Det var ju så man gjorde förr, inte köpte man nytt inte.

Spännande!

En liten make-over ska det få...

Kram

<3

Med barnen i en Alp-pist? Javisst!!!

Svenska fjällen i all ära, men nu har vi nog ändå mött paradiset på riktigt.

Allting bara stämde helt magiskt bra!

Efter fyra dagar i Berlin var barnen ganska trötta...

De var liksom inte så intresserade som vi att knalla runt på stan, 

njuta av atmosfären, gå på museum och zoo.

Det fattade vi ju redan från början, men vi trodde kanske att om vi

gick till naturhistoriska museet med alla dinosaurier, åkte upp i "das Fehrnseheturm",

fikade på lite mysiga ställen och lite sånt, så skulle de nog tycka det var skojigt.

Vi hade visst "glömt" hur aktiv iallafall vår minsta kille är...

Så, efter att det blev bråk uppe i TV-tornet (de tyckte inte alls utsikten 

över Berlin var speciellt överväldigande...), och våra två vilddjur till pojkar 

låg på golvet och brottades, ett par timmar på zoo där Oscar löpte amok

inne i fågelhuset i Australiens avdelning och ett fikabesök på Ka De We

(stort/fint köpcenter typ NK) där lille Osckar välte ner en godishylla 

med polkagris-stänger efter en snabbfika för 180 kr, kände vi att

Guuuuud vad skönt att komma vidare till skidbackarna där man lite mer kan

"släppa lös" dem och köra slut på dem hela dagarna =)

Här bodde vi "Villa Orania"

Ett systerhotell till Salzburger Hof, där vi hade halvpension.

Så vi gick dit (typ 100 meter) och åt frukost på morgonen och Abendessen

och det var 5-rätters varje kväll :-D och buffé till barnen.

Vi hade bokat en lägenhet på 40 kvadrat i Villa Orania, men vi fick takvåningen på 84 kvadrat...

två sovrum, två badrum, stort vardagsrum och kök och hiss ända upp till lägenheten.

Hur lyxigt som helst =)

afterski efter en tuff dag i backen

och här e vi på väg ut =)

man kunde ju ta trapporna, 

men hissen stod högre i kurs direkt från skidförrådet i källaren.

och så maten då...

Fantastiskt ställe Hotell Salzburger Hof! Jag hade bara varit här sommartid innan.

Låg precis "um die Ecke" som vi säger på tyska, vid Villa Orania.

Så det var inte jobbigt att ta sig, bara på med skor och mössa.

Jag innan maten

Vid vårt bord 

förrätts buffé 

varmrökt lax m örtcreme, caesar sallad, hjort-tartar med creme fraishe,

pilgrimsmussla med misosallad och brynt smör, rödbetor med cevre ost mm mm

och detta var bara förrättsbuffen...

Jag kan säga att jag var liiite orolig då jag ställde mig på vågen när vi kom hem...

och vem var gäst kock just vecka 10 när vi var där?

Jajjamen Gustav Trägårdh

Tur att man rörde på sig mycket på dagarna, 

annars hade man garanterat rullat från denhär semestern...

Härliga dagar i pisterna

lunchpaus på en mysig restaurang i backen

Som en jobbarkompis sa:

"Det här med Alperna alltså, jag har aldrig varit där, och det känns definitivt

som om jag har missat något..." Helt rätt!

Och det gick hur bra som helst med barnen!!

Tveka inte, åk, åk, åk, dit!

Skidskolan ska vara fantastisk, våra barn åkte dock med oss och gick inte i

skidskola denna gången. Men de har mycket svenska skidlärare,

för det är mycke svenskar som åker hit.

Självaste Gustav Trågårdh rekommenderade just skidskolan varmt,

han började åka till Alperna med sin familj när deras barn var i samma ålder som

våra är nu och han sa att maken till ungar som åker finns inte =)

Det kommer mer från Berlin en annan gång,

vi har fina minnen där också, om än lite svettiga ;-)

Kram

<3

Att ha landat lite efter semester nummer 2...

Hej igen bloggen <3

Nu kan man tänka att vi är rent galna,
men vi fick liksom inte nog av de där tre veckorna i Sälen.
Såhär i efterhand tror jag vi gott hade klarat oss utan ytterligare en resa,
men vi var så himla sugna på Alperna i höstas och tänkte att kanske, kanske
blir barnen så säkra att vi faktiskt kan ta med dem dit oxå...

Och det gick hur bra som helst =)
Men killarna tyckte faktiskt det var rätt skönt att komma hem i helgen...
"åh, mamma! Kan vi inte bara vara hemma och vara lediga nästa gång"

Det var förstås en lång bilresa (ja vi bilade faktiskt ner ),
men det gick också över förväntan väldigt bra.
Vi hade bokat fyra nätter i Berlin på vägen ner, en underbar stad!
Så mycket kultur och äventyr, vi fick verkligen mersmak!

Vi mötte våren i Berlin <3 Storebror sa; 

"mamma det är så varmt i detta landet att jag tror det är sommar redan.

Jag bara måste knäppa upp min jacka!!!"

Och sedan bar det av vidare till Österrike och bästa, bästa Bad Gastein!

Mina skid-killar

<3

De bästa!

Semestervecka nummer 2

Vecka nr 2 gick killarna i gruppskidskola.

Det innebar nästan 1,5 h fri åkning för mig och mannen

måndag-fredag, lyxigt värre och som vi åkte.

Tack vare Alex (privatläraren första veckan)

kunde killarna utan problem hänga med i den svåra gruppen 3-6 år.

Snökanoner

De hade den tidiga gruppen 9:15-10:30

Då tokåkte jag och mannen...

Sedan brukade vi ta en liten stund att värma oss när de var klara

 och få lite i magarna innan vi åkte vidare någon timme och det var dags för lunch.

Sen var det lite olika om det blev åkning efter maten.

Ibland gick vi till äventyrsbadet, eller bara hängde hemma i lägenheten, 

var ute och åkte pulka eller vad som föll oss in.

Barnen fick bestämma ganska mycket.

På väg till badet!

Bor man på Ski Lodge som vi gjorde,

är det bara att ta sina skor och badväska 

och traska över en korridor så är man där...

Kan vi få komma in snart eller!?

Lek och bus

och relax och massage i utomhuspoolen

Som sagt, vi mådde kungligt!

Tror inte det finns någon bättre kombo,

efter dagar i backen med träningsvärk i ben o rygg

är det ju bara underbart att få krypa ner i varmt vatten med massagestrålar

och såå himla barnvänligt.

Det finns en sektion för mix i omklädningsrummen.

Bara att vara tillsammans hela familjen och hjälpas åt.

We like!!

Första veckan i Lindvallen =)

Allt tuffar på härhemma, snart dax att börja piffa med finliret då 

snickarkillarna börjar packa ihop sina pinaler och sätta de sista listerna.

Det är nu det roliga börjar...

Men semestern då =)

Lindvallen 

<3

Första veckan fick killarna privatlektioner de tre första dagarna ett par timmar.

Det gjorde susen, Alex som killen hette, en skön skåning, gjorde underverk med dem.

Speciellt Oscar som inte var lika skidvan som CJ.

De blev helt självgående i knappliften, lärde sig ploga och stoppsvänga och 

ta sig upp utan hjälp då de trillade och gå uppför i lite lut.

Suveränt!

Det blev det mycke tid för oss att åka tillsammans med dem oxå första veckan.

Fast man märkte att de var bra trötta efter lektionerna,

Alex körde ganska hårt med dem...

Kanske lite för hårt... 

Han lärde storkillen att hoppa och köra inne i skogen

och det blev en stor krasch med näsblod och hela baletten.

Han var lite medtagen får jag nog säga,

man han var på´t igen dan därpå!

Men det fanns ju mycke utrymme för pauser såklart

Så lite gofika var ett måste då och då :-D

Vi längtar redan tillbaka!